Vad händer med garantiansvaret när entreprenadkontraktet hävs?

Ibland uppstår det debatt bland oss jurister om vad som gäller i olika entreprenadrättsliga scenarion. Ett exempel på en sådan debatt rör bestämmelserna i standardavtalen AB 04 och ABT 06 om garantiansvar och hur detta ser ut efter en hävning av entreprenadkontraktet.

 

Att häva ett avtal är en drastisk åtgärd som i regel inte vidtas lättvindigt. I AB 04 och ABT 06 finns villkor som ger beställaren och entreprenören rätt att häva kontraktet i olika typer av situationer. Det kan till exempel röra sig om att entreprenören utför ett så pass bristfälligt arbete att det i ett väsentligt hänseende inte anses kontraktsenligt längre eller att beställaren underlåter att erlägga betalning i enlighet med kontraktet. Den andra parten kan då ha rätt att häva kontraktet avseende återstående del av entreprenaden.

 

Enligt AB 04 och ABT 06 har entreprenören ett ansvar för entreprenaden efter att den avslutats – vilket inleds med ett garantiansvar. Ansvaret kvarstår även vid en hävning såvitt avser den redan utförda delen av entreprenaden, men det är lite oklart vad det ansvaret innebär i praktiken.

 

Hur skulle då ett garantiansvar efter hävning kunna se ut? Låt oss säga att entreprenaden avser byggandet av ett badrum. När entreprenadkontraktet hävs har ca tre fjärdedelar av arbetet utförts. Den utförda delen omfattar bland annat arbete med tätskikt och plattsättning. Vid hävningstidpunkten har dock ingen upptäckt att kakelplattorna har satts fast bristfälligt. Detta visar sig först ett år senare, alltså under garantitiden, när några av kakelplattorna släpper. Felet hänförs till den utförda delen av entreprenaden och fanns redan vid hävningstidpunkten, men materialiserades inte förrän kakelplattorna föll ned långt senare. Entreprenören har ett ansvar för den utförda delen av entreprenaden och svarar för felet inom garantiåtagandet, men den stora frågan som uppstår är hur felet ska åtgärdas. Ska entreprenören komma tillbaka till arbetsplatsen och åtgärda felet trots hävt avtal eller ska entreprenören ersätta beställaren för de kostnaderna som uppstår?

 

Om vi utgår från att beställaren hävde kontraktet på grund av att entreprenören från början utförde ett så pass bristfälligt arbete att det fanns anledning att häva kontraktet är det troligt att beställaren helst inte tar tillbaka den entreprenören på arbetsområdet. Å andra sidan är det den entreprenören som bör ha störst kunskap om arbetsområdet och det utförda arbetet, vilket därmed skulle kunna vara det mer kostnadseffektiva alternativet. Det går således att se den aktuella frågan från flera perspektiv. Man kan till exempel utgå ifrån standardavtalens systematik, förmögenhetsrättens lagar eller argumentera utifrån ett rent kommersiellt perspektiv. Än så länge har inte frågan ställts på sin spets i Högsta domstolen och debatten fortsätter. Är det ett krav på fullgörande eller är det ett rent ekonomiskt ansvar? Finns det kanske till och med annan lösning? Inför framtida avtal kan vi dock få svar på frågan eftersom det pågår en revidering av standardavtalen, men det återstår att se.

 

För den som är intresserad av vidareläsning har biträdande jurist Elin Böhlin skrivit sitt examensarbete inom ämnet under vårterminen 2020. Det är ett högaktuellt ämne som diskuterats i branschen med många bra analyser utifrån olika perspektiv. Hör gärna av er till Elin på elin.bohlin@brickadvokat.se för att ta del av hennes djupgående analys av ämnet.