Krav på klimatdeklaration för byggnader

Den 1 januari 2022 trädde lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader i kraft, syftet med lagen är att minska klimatpåverkan vid uppförandet av byggnader. Samtidigt med lagen trädde även en förordning samt en föreskrift från Boverket i kraft. Detta är en av flertalet åtgärder som införts i Sverige för att uppfylla landets åtaganden med hänseende till Parisavtalet och i propositionen till lagen framkommer det att 20 procent av Sveriges inhemska utsläpp kan härledas till den svenska byggsektorn samt att hälften av dessa utsläpp kommer från nyproduktion och rivning av byggnader. Tanken med klimatdeklarationen är att informationen ska synliggöra klimatpåverkan och därigenom uppmuntra konsumenter till att ställa högre krav på nyproduktion.

Kravet på klimatdeklaration tillämpas endast på nya byggnader, inte på tillbyggnader eller ombyggnationer. Klimatdeklarationen är begränsad till produktionsdelen av bygget och uppgifter om klimatpåverkan från byggnaden ska omfatta råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet samt transport och bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet.

Kravet på klimatdeklaration omfattar de flesta byggnader som en näringsidkare uppför. Vissa undantag från kravet stadgas i lagen gällande:

1. byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år,
2. byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 § plan- och bygglagen (2010:900),
3. byggnader för industri- eller verkstadsändamål,
4. ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring,
5. byggnader som inte har större bruttoarea än 100 kvadratmeter,
6. byggnader som är avsedda för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet; samt
7. en byggherre som är en fysisk person och som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför en byggnad.

Vad ”industri och verkstadsändamål” omfattar i praktiken tydliggörs inte i propositionen till lagen. Detta öppnar för en extensiv tolkning vad gäller ”industri” och vilka byggnader som omfattas av begreppet blir svårt att förutse.

Att upprätta klimatdeklarationer är byggherrens ansvar, deklarationen ska lämnas in till Boverket som även är tillsynsmyndighet. Byggherren måste lämna in en klimatdeklaration alternativt göra sannolikt att de inte omfattas av denna skyldighet för att ett slutbesked ska kunna upprättas i enlighet med 10 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900). Det är viktigt att byggnadens faktiska klimatpåverkan inte väsentligt avviker från det deklarerade värdet, en felaktig klimatdeklaration utan skälig förklaring kan leda till sanktionsavgifter.

Avtal bör upprättas mellan byggherren och entreprenören så att samtliga åtgärder som kan påverka en byggnads klimatpåverkan dokumenteras vid en totalentreprenad. Erforderlig dokumentation är en avgörande förutsättning vid förvärv av fastighetsbolag som har pågående nybyggnationer, detta för att säkerställa att en korrekt klimatdeklaration kan upprättas så att byggnaden kan få ett slutbesked.

Klimatdeklarationens syfte att minska klimatpåverkan vid nyproduktion har endast en normgivande verkan. Det finns alltså inga specifika gränsvärden eller maximivärden för de uppgifter som klimatdeklarationen innehåller, kravet är endast att den ska lämnas in till tillsynsmyndigheten. Klimatdeklarationen kan ge byggaktörer ett incitament att utveckla en mer klimatanpassad produktion på sikt men även öka medvetenheten kring klimatpåverkan kopplat till nyproduktion av byggnader.