Denna webbplats använder cookies

Vi använder så kallade cookies för att förbättra upplevelsen på webbplatsen och i våra sociala kanaler.

Läs mer om cookies Hur tar jag bort cookies?

Ett förenklat upphandlingsregelverk

Offentlig upphandling

Den 17 november 2021 röstade riksdagen igenom regeringens proposition ”2021/22:5 Ett förenklat upphandlingsregelverk”. De ändringar som föreslagits i propositionen kommer träda i kraft den 1 februari 2022.

 

Avsikten med ändringarna är att förenkla de upphandlingsrättsliga regelverken[1] för s.k. icke-direktivstyrda upphandlingar, dvs. upphandlingar under tröskelvärdena.

 

Nedan redogör vi i korthet för några större förändringar som kan vara bra att känna till.

 

Förenklat och mer flexibelt regelverk för icke-direktivstyrda upphandlingar

Den nuvarande regleringen av icke-direktivstyrda upphandlingar i 19 kap. LOU och LUF (15 kap. LUFS) ersätts med två nya kapitel i respektive lag: ett för annonspliktiga upphandlingar (19 kap.) och ett för direktupphandlingar (19a kap.).

 

För de upphandlingar som ska annonseras kommer den upphandlande myndigheten/enheten att själv kunna besluta om upphandlingsprocessen i betydligt större utsträckning än tidigare. De detaljerade reglerna om förfarandet vid upphandling under tröskelvärdet (förenklat förfarande och urvalsförfarande) kommer att tas bort. Det blir dock inte helt fritt att göra som man vill utan det kommer även fortsättningsvis finnas vissa ramar att förhålla sig till. Bland annat kommer bestämmelser om annonsering, utformning av upphandlingsdokumenten och kommunicering med anbudsgivarna att finns i 19 kap.

 

Det införs också en ny bestämmelse om ökad möjlighet att föra dialog kring otydligheter i anbud. Med den nya regleringen bedöms förutsättningarna för att rätta fel, ge förtydliganden och kompletteringar till ett anbud bli bättre. Precis som tidigare ska den här typen av dialog tillämpas med beaktande av de grundläggande principerna, då i synnerhet likabehandlingsprincipen.

 

Direktupphandling

I ett nytt kapitel (19a kap. LOU och LUF) införs regler för direktupphandling.

 

I kapitlet införs först och främst en ny definition av direktupphandling. Med direktupphandling avses ”ett förfarande för tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal utan krav på att den upphandlande myndigheten eller enheten först ska informera om upphandlingen genom en annons om anbudsinfordran”.

 

Vidare märks nya direktupphandlingsgränser motsvarande 700 000 kr för LOU och 1 200 000 kr för LUF och LUFS. Beloppen ligger förhållandevis nära de belopp som gäller redan idag (615 312 kr för LOU och 1 142 723 kr för LUF och LUFS) så det innebär inte ett påtagligt ökat utrymme för direktupphandlingar. Förenklingen ligger i stället främst i det faktum att fasta och jämna belopp anges.

 

Härtill regleras, mycket välkommet av många, en möjlighet till direktupphandling i samband med att en upphandling eller avtals ogiltighet överprövas i domstol. En sådan direktupphandling ska vara tillåten då anskaffningen är nödvändigt för att tillgodose ett angeläget behov som har uppstått till följd av en pågående eller avslutad process i allmän förvaltningsdomstol. Ett kontrakt som tilldelas genom en sådan direktupphandling får dock inte ha längre löptid än vad som krävs med hänsyn till upphandlingens syfte.

 

För den som är intresserad av att läsa mer hänvisar vi till propositionen här.

 

Andra förändringar på upphandlingsområdet

Det har sedan länge diskuterats ändringar i reglerna om överprövning. Utkastet till lagrådsremiss avseende en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar har vi på Brick Advokat skrivit om i korthet här. För tillfället bearbetas fortfarande remissvar som inkom till Finansdepartementet den 31 mars 2021.

 

[1] Upphandlingslagarna omfattar i det här avseendet LOU, LUF, LUFS och i särskilda fall LUK.